Förklaring av svenska arrangörsnoter

 

Utgåva: 26 maj -23

 

Jemba har inte haft som affärsidé att producera, utan att utveckla mätsystem för mobila applikationer.  Det har emellertid uppstått ett behov och önskan att demonstrera systemet i ett antal tävlingar i Sverige.

 

De svenska noter, som produceras med Jemba Inertia Notes System (benämns system), följer nedanstående definitioner. Detta mätsystem har utvecklats och använts över stora delar av världen sedan 1997 och är det mest avancerade verktyg för noter som är tillgängligt på marknaden. Systemet skapar noterna från en detaljerad mätning av vägens kurvor. Utifrån denna mätning beräknas den maximala hastigheten för en tävlingsbil, förutsatt att ”normalförhållanden” råder. Med detta som grund tilldelas varje kurva en kurvklass. Detta är grunden för noterna.

 

Varje kurvklass representerar ett möjligt hastighetsintervall.

 

Det innebär även att det är upp till varje förare att efter sin egen förmåga avgöra vilken hastighet som är rätt för varje kurva med hänsyn tagen till dennes och bilens egenskaper såväl som de yttre omständigheterna i form av bl.a. ev. krön, väglag och annat.

 

En optimal inställning av systemet är att ha lika många procents hatighetsskillnad mellan intilliggande kurvklasser. Så är inte fallet i denna applikation eftersom vi har eftersträvat att i största möjliga mån överensstämma med de manuella system som används sedan tidigare i Sverige.

 

Systemet försöker inte manipulera de tävlande genom att tilldela kurva en annan kurvklass än den korrekta.

Istället eftersträvar systemet att ge noterna en konstant bedömning för alla kurvor på alla sträckor. Eventuell tilläggsinformation i noterna ges i samma utsträckning som i manuella system.

 

Grunden för systemet är definitionerna av de olika kurvorna.

 

Officiellt finns två sätt att presentera kurvklasserna i noterna på: Beskrivande och en blandning av ett numeriskt och beskrivande system (Benämns numeriskt system).

En kurva beskrivs primärt av riktning och kurvklass (benämns ”klass”).

Klassen anges före riktning i beskrivande system och efter riktning i siffersystem, utom Hn och THn där den anges före.

Ett ”+” efter kurvan betyder en något snabbare kurva. Ett ”-” efter kurvan betyder en något långsammare kurva.

”+” och ”-” anges efter riktning i beskrivande noter.


Följande förkortningar används:

 

Not numerisk
vänster

Not numerisk
höger

Information

Not beskrivande

vänster

Not beskrivande
höger

V6+

H6+

Full+ (snabbaste kurva). Används endast för navigering

FV+

FH+

V6

H6

Full

FV

FH

V5+

H5+

Svag+

SV+

SH+

V5

H5

Svag

SV

SH

V5-

H5-

Svag-

SV-

SH-

V4+

H4+

Medium+

MV+

MH+

V4

H4

Medium

MV

MH

V4-

H4-

Medium-

MV-

MH-

V3+

H3+

Tvär +

TV+

TH+

V3

H3

Tvär

TV

TH

V3-

H3-

Tvär-

TV-

TH-

V2+

H2+

K+

KV+

KH+

V2

H2

K

KV

KH

V2-

H2-

K-

KV-

KH-

V1+

H1+

Vinkel+

ViV+

ViH+

V1

H1

Vinkel

ViV

ViH

V1-

H1-

Vinkel -

ViV-

ViH-

HnV

HnH

Hårnål

HnV

HnH

THnV

THnH

Tvär Hårnål (långsammaste kurva)

THnV

THnH


 

 

Grafisk beskrivning av kurvklasser och kurvlängder

Den inritade svarta kurvan representerar spåret av en bil, som startar i nedre vänstra hörnet och följer det röda fältet 4+. Den slutar i sektionen Lg. Den visar således en H4+Lg.

 

 

 

Längd av kurva

Information för längd ges efter kurvan utom "kort", som anges före kurvan.

Information

Not

Längd i meter är mindre än en normal kurva i angiven klass men minst samma totala vinkel. OBS! detta betyder att kurvan är långsammare än den normala kurvan med samma klass, och spårvalet är därför mycket viktigt!

 

kort

Normal längd

 

Större längd än normal

½Lg

Större längd än ½Lg

Lg

Större längd än Lg

XLg

Extremt lång eller där det är extra viktigt att veta längden. Längden anges med ett ”i” följt av långden i meter. Exempel skymd sikt och noten: V5i150>1 (SVi150>Vi)

 

ixxx

 

 

Länkade kurvor

Information för länkning av sammansatt kurva ges efter kurvan. Observera att länkade kurvor ger en längre kombinerad kurva än den normala grundkurvan.

Information

Not

"Nyper". En komplett kurva med viss klass länkas till en långsammare kurva med samma riktning. Den långsammare klassen ges om det är mer än en skillnad i klass som t. ex. V6>4 (FV>M), vilket betyder att V6 (FV) fortsätter direkt med en V4 (MV) medan V5> (SV>) utan klass för > betyder V5>5- (SV>S-)

 

> 

När en kurvas ingång består av en väldigt kort del som nästan omedelbart nyper beskrivs inte ingången, utan endast huvudkurvan med tillägget ”sen”.

sen

"Öppnar". Som > men med en snabbare klass i utgången. Klass anges oftast ej

< 

När kurvor i samma riktning följer snabbt på varandra kan de beskrivas med hjälp av <>. Då ges klass efter >. Även efter < kan i sällsynta fall ges en klass. Ibland kan även längden på en öppning ges med ett ”i” följt av längden. Exempel på högsta komplexiteten: H3<6i30>4 (TH<Fi30>M)

 

<> 

 

 

Raksträckor/avstånd

Distans ges i meter mellan objekt. Raksträcka mäts till/från ingång/utgång av kurva med den angivna klassen eller start/slut av bro och till/från den topp på krön som ses från avstånd.

 

Längd på ett krön, en kurva eller öppning mellan två kurvor kan ges som ixx, ex: LgliKr i80. Om sikten är skymd, kan det vara intressant att veta längden före ett kraftigt nyp, ex: V6 i330 >2 (SV i330>K).

 

Distans från start på sträcka anges till vänster på varje rad. Från samma punkt anges avstånd till mål på sträckan inom parentes på raden under.

Information

Not

0

i eller

10 –20 m. Ges endast då det är kritiskt

10, 20

Distansen anges i jämnt 10-tal meter mellan objekt.

30, 40, 50, 60…

Du ser genom odefinierade kurvor över xx meter.

kinks xxx

 

Varningar

Information

Not

Se upp. Som regel ingen skylt

!

Dubbel varning. Kan finnas skylt.

!!

Trippel varning. Kan finnas skylt.

!!!

 

Krön/lyft

Information

Not

Litet krön. Antingen 1.Vägen syns inte bakom liKr. Liten eller marginell inverkan på bilen. Eller 2. /liKr finns i en kurva och medför viss påverkan på väggreppet.

 

liKr

Krön. Du ser vanligtvis inte vägen efter krönet och det kommer att påverka bilens grepp.

Kr

Stort Krön. Vägen faller brant bort på baksidan av stortKr - stor förlust av vägggrepp.

stortKr

Lg före något av krönen innebär långt krön. Toppen på krönet ” avlägsnar sig” när man närmar sig det, utan att man ser vägbanan bakom toppen. OBSERVERA hur mått tas här under ”Raksträckor/avstånd”.

 

Lg…

Vasst krön som kan ge en "kick"

sprätt

Snett krön. Vägen lutar på krönet, så att bilens dynamik ev. påverkas.

snKr

Litet lyft. Bilen kommer delvis att tappa greppet på grund av krönet

liLyft

Lyft. Bilen kommer att tappa stor del av greppet på grund av krönet

lyft

Stort lyft

stortLyft

Vägbanan kan vara ojämn t.ex. på grund av gropar eller hjulspår över vägen som ev påverkar hanteringen av bilen.

 

gupp

En sänka i vägbanan.

dip

 

Övrigt

Information

Not

Två stycken av något (t ex 2*Kr)

2*

Bro

][

Över. Används i kombination med krön som börjar före kurvas slut och medför dåligt grepp genom kurvan.

Används även i kombination med bro och dylikt.

 

/

Vägskäl. Distans från start till vägskäl anges vanligtvis raden under not

vsk

Öppning i naturen (avverkning, brandgata, stig...)

lucka

Genom

gm

Kör insidan av kurva, men PÅ vägen (håll in)

h.i.

Kör utsidan av kurva, men PÅ vägen (håll ut)

h.u.

Kör på vägens vänstra del (håll vänster)

h.V.

Kör mitt på vägen (håll mitt)

h.m.

Kör på vägens högra del (håll höger)

h.H.

Osynlig, eller svårtolkad terräng

osynl.

Radio

Sten eller annat hinder i innerkuva. Obs detta ges sparsamt

s.i.

Sten eller annat hinder i ytterkuva

s.y.

(Halm-)bal inner

b.i.

Siffror inom parentes refererar till våningsnummer i roadbook. De är till för att hitta rätt i noterna om man kommit av sig.

(xx)

Feldoserad vägbana dvs. vägbanan lutar utåt i kurva.

       feldos.

 

I skisser markeras ett kröns position med  ><.

769A

 

Exempel på utskrift

Svåra kombinationer stryks under för att markera att de tillhör samma kombination.
Information inom parentes är sekundär information för att synkronisera den co-driver som tappat bort sig, ifall denna väldigt osannolika händelse skulle ske. Detta läses normalt för föraren endast vid behov.

Skisser kan infogas för att förtydliga, som i exemplet nedan, där man mitt i en V5>4 (SV>M) skall hålla höger i vsk.

I nedre vänstra hörnet visas en ruta med noterna från övre raden på nästa sida.

 

Ett notavsnitt kan se ut på följande sätt:



I beskrivande systemet: